Lite bilder

Fick ett ryck och knäppte lite bilder häromdagen...
Här är resultatet.

I fatt mej!!

Wow, kryss i taket!!
Nu är jag ifatt mej. Detta inlägget hände ju i fredags! Inte illa.
Jag var jobb och barnledig och Anna fick smita iväg en stund för Leif va hemma med barna.
Fast stunden blev hela eftermiddagen.
Men attans va trevligt vi hade!
Jag var bara alldeles för lat för att prova de snygga jeansen jag hittade. Så jag köpte inget till mej. Varför jag va lat? Jo, jag hade långkalsonger, jeans, benvärmare, raggsockor vilket gjorde att jag fick stå i 10 minuter för att försöka dra upp dragkjedjan på stövlarna och det orkade jag inte göra en gång till i affären. Varför kan det inte alltid vara sommar så det var lättare att prova kläder?
Men Anna var inte lika lat, eller inte lika frösen som mej så hon hade inte lika mycket att komma ur innan han kunde prova så hon fick sej ett par.
Mille oxå. Hon va ju inte ens med och Anna hade måttband i högsta hugg så vi kunde mäta byxorna och jämföra med Selmas beninnerlängd. Perfekt med lika stora barn.
Det bidde många affärer och tillslut hungriga magar så vi bestämde oss för att äta lite innan vi skildes åt. Nudlar med kyckling och räkor på Olympia blev det. Väldigt gott och mycket mat.

Så nu ska vi snart kolla på filmen vi vill se, åka till Ullared, fredagsmysa ihop och va det nu var mer...
Man ska bara få ihop allt, med jobb, barnpassning mm.

Negerbollar

Jo, så heter det. Har alltid sagt negerbollar och kommer aldrig säga något annat.
Det är ju GOTT! Något som man blir glad av när man får. Då behöver man inte byta namn till chokladbollar. (Tänk istället på alla stackars finnar! Är det någon som blir glad av en finne? Nä tänkte väl det. Den svär vi åt! Acne heter det.)

Som de flesta andra barn älskar mina negerbollar. Jona och Mille ville göra det härom söndagen. Men mamman va trött och tänkte på allt klet som man är tvungen att städa upp och diska efteråt. Men Mattias va snäll och lovade att ta den biten så de satte igång. Och attans va duktiga de var. Inte alls mycket kladd i köket. Blev så glad över mina duktiga barn. När jag sedan någon timme efteråt kom ut på toan och såg handfatet kunde jag inte annat än skratta. Där var kladdet! Men har man massa kladd på händerna och tvättar dem så hamnar ju allt där. Svårare än så är det ju inte.

Gottgottigottgott..


Milles är lika stor som hennes mun. Ska se om Jacob kan lägga upp videon vi spelade in på henne när hon äter den sen.

Sen spelade vi UNO. Vårt spel har varit putsväck några år och så lyckades jag hitta det när jag röjde i röran och nästan alla kort fanns med så nu spelas det UNO för glatta livet igen. Alla kan va med. Mille vann sin första runda så hon älskar det.
Men Mattias ville inte riktigt va med på bild när han blandade leken.

Bakdag

Bröd är något som går åt i mängd och parti i vår familj.
Jacob kan nog sätta i sej en hel limpa själv om han fick.
Så därför åker assistenten fram emellanåt.

Mille älskar att hjäpla till att baka. Fast helst sånt som är gott att slicka från slickepotten. Men visst går det att hjälpa till med brödet också. Speciellt om man får göra brödkakorna till hjärtan.

Fast den där maskinen låter så högt så då vill man ju helst fly från köket.
Vilken tur att mamman kom på att Peltorskydden faktiskt går att använda då också och inte bara när man är på dans.





Tyvärr har min kamera fått ett spel och bestämt sej för att nu mera bara knäppa suddiga bilder.
Tur att Julia kommer imorgon så vi kan låna hennes i veckan..

Julafton

Denna julafton flöt på lungt och fridfullt.
Inte som åren innan då vi både haft brandtillbud och besök på akuten.

Vi fick härligt god mat, som vanligt blev vi alldeles proppmätta.
Mamma hade ståttt och lagat massor med mat.
Så vi kom framtill att nästa gång blir det knytis.

Julglassen stod givetvis också på menyn. För utan den blir det ju ingen riktig jul.
Inte utan Kalle Anka heller. Det var mest barn som satt bänkade framför TVn.

Några av kusinerna i TV soffan.
Jona, Viktor, Jacob, Mathilda och Nicolina


Ludde var också med för första gången. Mille tyckte att han var jätterolig och vill ha en egen nu.
Men mamman blev ju snorig och nysig av honom så det blir inga djur i vår familj.


Julia gillade också att busa med Ludde.


Sen kom tomten. Den riktiga tomten! Jo, det är säkert. Han har inte kunnat komma på några år för Mille ha varit hysteriskt rädd för allt vad tomtar heter. Men nu är hon STOR, så nu fick han komma. Tyvärr missade jag att ta kort på honom. Det var så mycket att hålla reda på med alla barn, klappar och papper.

Sen ville pappa ha ett kort på hela familjen som va var med. Storebrorsan med familj saknas.
Så här är vi, hela ligan.
Marcus(lillbrorsan) med fru Jennie, Viktor deras äldste, jag Tomas, man till syrran Veronica och mamma.
Sittande Jacob, Julia, Alexander(syrrans lille), Nicolina(brorsans yngsta) och Jona.
På golvet Mathilda(längst av kusinerna och syrrans stora) också sist och minst Emilia som knappt syns.

Uppesittarkväll

Vet att det var längesen nu. Men är man dålig på att uppdatera sej så få väl allt komma lite sent..

Vi hade en riktig mysig kväll dagen innan julafton ,ag och mina illbattingar.
Fullt med gott att äta och Tv tittande.
Mille hade lite svårt att va still. Allt va ju så spännande.

En liten tomte va med också. Vid namn Emilia eller Mille som hon oftas kallas.


Hela ligan, Julia fick dispans på sitt godisförbud för skumtomtar MÅSTE man ju bara ha när det är jul.

TV-mys i soffan

Mille vill alltid sitta nära, nära i soffan.
Mysa och gosa.
Det är även bra om det skulle komma något som är lite läskigt, att man lätt kan krama på mamma eller syskonen.
Men va gör man när mamma är sjuk och inte orkar sitta utan ligger totlat utslagen?
Man håller om mammas ben!!
Visst är hon go???

Adventsfika

När barna kommit hem från kyrkan fikade vi tillsammans.
Mille hade bakat lussebullar hos sin pappa som vi åt och pepparkakor i massor.




Mille hade bakat en döskalle till Jona

Mille visar oss andra hur man gör när man bakar lussebullar..

Min lilla Ängel

Första Advent var det dags för Mille´s andra barnkörs framträdande.

Jag låg ju i vad jag trodde då halsfluss så jag missade tyvärr alltihop.

Hennes underbara äldre syskon tog hand om henne i kyrkan och filmade det hela så jag fick se det efteråt.

Kompisen Amandas mamma Linda Bylund var snäll att fota det hela också. Visst är de underbara de små??

Mille innan hon åker till kyrkan

Lite blyg i början

Men nu har hon kommit igång

Vart tog jag vägen????

Ja, det undrar jag nästan själv också.



Men jag fick vad jag trodde var en halsfluss helgen 1:a advent.

Den gick inte över med pencillinet jag fick utan jag fick ta mej till VC igen och då visade det sej att jag hade körtelfeber. Låg väldigt utslagen i flera veckor.

Barna fick vara hos sina pappor för de orkade jag inte ta hand om. Jag låg bara i soffan eller sängen. Jag hade ont i halsen, och helt orkeslös både till kropp och sinne.

När jag hade duschat fick jag lov att sova eller vila i några timmar. Att ta mej ner och uppför mina trappor till lägenheten tog andan ur mej totalt så det gjorde jag bara när det var absolut nödvändigt.

Mattias var här i 2 dagar. Stackarn fick sitta i min soffa med mej halvdö bredvid.

Han hade en väldig huvudvärk när han åkte härifrån. Vilket berodde på att hemska jag inte hade sett till att han fått kaffe på hela tiden. Så nu vet han att vill man ha kaffe hos mej så får man sätta på det själv. För jag glömmer ju att en del faktiskt dricker det och är mer eller mindre beroende av det.

Så kommer du hem till mej så finns kaffebryggaren i köket, och det är mer än okej om du sätter på den.

Jag hann inte skaffa julklappar till mina båda minsta barn, var alldeles för dålig för att åka och handla dem. Mattias räddade mej. Han handlade dem, slog in dem, snö ovädret gjorde att de fick dem en dag försent men de kom iallafall.

Jag var sjukskriven i 21 dagar, sen halvt ytterligare en vecka. Men jag är fortfarande så fruktansvärt trött och orken är inte alls med mej. Men det blir bättre så snart är jag väl fit for fight igen.
Och nu har det snart gått 4 veckor sedan jag var dålig så då får jag börja motionera igen.
Längtar ut på dansbanorna. Tror inte att jag skulle orka en hel kväll men gör kanske ett försök till helgen om jag hittar någon dans inte allt för långt bort.