Det är med glädje som jag lämnar 2013 bakom mej.
Det har verkligen inte varit mitt/vårt år!
Mycket smärta, tårar, ilska, sorg, oro och chock. Och det som gör mej mest ont är hur hårt det slagit på barnen.
Dels mamman sin som satt hemma i tre månader med ett knä som värkte och gjorde mej till rena vraket. Att se mamma ledsen varje dag, höra henne skrika av smärta och ju längre veckorna gick tappa glädjen helt och bli vresig och sur för minsta lilla är hårt. Väldigt hårt.
Efter sommaren såg allt lite ljusare ut.
Jobba fullt igen och få in lite mer pengar så att man åtminstone gick runt, även om varje krona fortfarande måste vändas på och lånet jag tvingades ta betalas tillbaka.
Då kom nya chocken. Älskade pappa/morfar drabbas av hudcancer. Allt rämnar! Har det spridit sej? Kommer han bli bra? Och allt gick bra! Tackochlov! Inget spritt och allt borta.
Vi gläds och detta och att mamma/mormor gått i pension.
Men, den glädjen varade inte länge!
Underbara älskade Mormors tur! Bröstcancer! Operation och oro. Mina stackars barn höll på att gå i bitar! Vi hade än en gång turen på vår sida. Det har inte spridit sej. MEN!! Vi kan inte andas ut riktigt än. En operation återstår och snart, snart kan vi lägga detta bakom oss och glädjas över ett nytt år och en ny start!
Glädjas åt att vi har varandra! Det kommer bli det viktigaste för mej 2014.
Att visa mina nära och kära hur mycket jag älskar dem och hur oerhört glad jag är över att ha dem i mitt liv! Inget annat betyder något!
Sen kan jag ju alltid få hoppas att jag/vi kommer ha lite mer tur med oss och slipper skador och sjukdomar.
Vet att jag brukar säga det vid ett nytt år. Men jag säger det ändå igen, utifallatt du glömt.
Framrutan är större än backspeglarna!
Det är alltid bra att se bakåt men håll fokus framåt!
Jag önskar dej min vän en God fortsättningen på 2014 och hoppas att detta år har mycket glädje i beredskap åt dej!
