Snott

Jag har snott några av Svens bilder som han tog på barna och mej på HC.
Jag satte ihop dem i lite olika collage och så här blev det:

Jag kan liksom inte låta bli att älska hans bilder..

Fest på stan

Hela veckan lång!
Igår kväll var vi ner en sväng och även idag.

Vi har blivit bjudna på godis, just bara för att vi är så söta.
Mille har blivit kallad Hjärtat, inte bara en gång utan två av bartendern i ena öltältet. Först när hon köpte sin Zingo och sen när hon bad om servetter. Tala om lycka!
Vi har kollat lite på Talang tävlingen och mamman dog lite när en liten kille i Milles ålder rockade fett på scen!
Vi träffade på stan största tjejtjusare.

Vi svullade i oss Churrios (är inte säker på stavningen, spanska våfflor) med mjukglass..

Vi har förberett oss får både det ena och det andra..

Och varit hur tuffa som helst i scarfs, solbrillor och skinnjackor..

Tagit kort på våra skuggor..

Mille har hoppat i hoppborgar och blivit helt plaskvåt så vi fick gå och köpa nya kläder åt henne.

Mamman har legat på en av hoppborgarna och bloggat, facebookat och smsat.

Vi har ätit lite av varje i öltältet.

och där träffade vi min syssling Lars med familj. Vilka härligt goa grabbar han har!
Och vi har minglat runt och tjötat med en hel massa som vi känner..
Vi har helt enkelt haft det alldeles fantastiskt roligt!

Konstig kombo 2

Jag har visst begåvats med ett barn till som har sinne för konstiga matkombinationer.
Julia kom hem och sa att hon och Tindy ätit fralla och chokladboll.
Jag trodde ju då att det var var-för-sej men inte då! De hade gröpat ur frallan och stoppat i chokladbollen i den och sen ätit..
Ööööh, hur lät det då??

Behövde inte

oroa mej alls faktiskt.
Det var bara sidfläsket som veckat sej på bilderna.
Jag fick ta om dem och de blev riktigt snygga sa hon som tog dem :)
Och läkaren vart nöjd!
Så bra så!
Tog mej en tur in till Anna när jag ändå gick förbi dörren till hennes jobb.
Blev bjuden på kaffe och vi tjötade lite innan det var dax att åka hem och ta itu med lite måsten.

Lite nervpirr

Idag är jag lite smått nervös.
När man kommit upp i min höga ålder får man kallelse till Mammografi. Hur bra som helst, så förra veckan var jag där. Innan jag ska gå säger hon som tar bilderna:
-Eftersom det här är första gången för dej har ju läkaren inget att jämföra med så det kan hända att han vill att du kommer tillbaka för kompletterande bilder. Jag säger det här för att inte oroa dej ifall du får en ny kallelse. Svaret på det här får du inom 6 veckor.
Nu är det ju så att säger någon så till mej så tänker jag direkt:
Aha! Vad såg hon där på dataskärmen som gör att hon tror att doktorn kommer vilja att jag kommer tillbaka??
Inte blev jag särskilt lugn inte, snarare tvärtom.
Så i tisdags kom det. Brevet om att jag måste tillbaka för "komplittering av otillräckligt bildmaterial"
Ha! Så kan det ju låta! Men mej lurar de inte i första taget! Varför får jag annars en tid så snabbt inpå? Bara en vecka efter första besöket, två dagar efter jag fått kallelsen.
Knäppot ska ju alltid tro det värsta. Jag menar för annars hade det ju inte behövt va så himla brått.
Men bättre att göra det och bli glad än tvärtom.. Eller kanske bättre att helt enkelt bara tro på vad de skrivet och slippa va nervös...

Svimma inte

Igår kunde man se denna uppenbarelse powerwalka genom stan..

Och inte nog med det. Hon gymade en timme också innan jobbet.
Duktig?
Är inte säker än. Kan hända är det bara en tillfällig förvirring och då kan man ju knappast kalla det duktigt.
Men håller det i sej framtill jul så kan vi börja snacka duktig..
Så det lär ju helt enkelt visa sej...

Miffo 2

Det är ju tur att man kan roa någon med att bara finnas..
60-åriga damer tycker visst att man ser väldigt rolig ut så här ;)

De kan liksom inte sluta stirra och småflinar lite för sej själva både när de går och kör förbi..
Tänk hon lever nog minst en dag längre bara över att ha fått syn på mej på Kvantums parkering.
Lyllos henne ;)