Man kan liksom inte låta bli.
Att när man har lite goe dansmusik i lurarna rätt
va det är sjunga med lite, le, råka ta ett dubbelsteg eller
kicka lite, det rycker i axlarna och rätt var det är åker
handen i luften på ettan..
Även när man är ute och går. Där folk faktiskt kan råka se en.
Sist det hände var igår..
Kunde inte riktigt först förstå varför gubben på garagetaket skratta
för sej själv där han stod och sen ge mej ett krokodilleende när jag
passerade. Tog som sagt en stund innan jag kom på mej själv med att
inte kunna hålla min kropp i styr och det lilla ljuset gick upp.
Men vadå? Han fick väl tycka att jag var lite knäpp. Jag fick honom
att leva liiite längre iallafall.
För visst är det så att ett skratt förlänger livet?!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar