Kvällen var underbar och solen sken på oss.
ESSet sprang omkring och skuttade från sten till sten.
Anna och jag fotade en helmassa och jag la mej även på magen på en klippa och trotsade min höjdrädsla med huvudet över kanten.
Så mäktigt.. Med vattnet som slår mot klippkanten och denna oändlighet av hav framför sej!
Man andas in en bris som fyller ens inre och stärker en till kropp och själv.
Så rofyllt så magiskt..
Där i det ögonblicket skulle man kunna frysa tiden och stanna för alltid.. Alla problem och annat som maler i huvudet bara försvinner och det är bara du och denna vackra natur som existerar..
Ja, jo förståss några glada barn som skrattar och njuter av denna magiska kväll lika mycket som vi vuxna..
Stigen som tog oss till stranden
Silva och Selma
Me, myself and I
Anna på piren
Emilia
Och jag igen..
Skuttande, springande, glada barn..
Vägen vi kom på
Utsikten
Silva njuter av lugnet
Emilia.
Selma
Silva
Anna
I det gula huset bodde vi
ESSet
Underbara härliga Selma
Mys, Anna med sin äldsta dotter Silva
Med kameran i högsta hugg
Silva kom och gjorde mej sällskap
-Passa dej så du inte tappar mobilen nu, kloka ord av Silva..
Anna och ESSet
Emilia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar