Vilken pärs

Jag gör allt för att försöka komma igen.
Det började ju med influensa. Förkyld och feber. Sen på lördagen när jag tyckte att jag blivit lite piggare från den kom värsta bakslaget.
Jag började må illa och på natten satte det igång. Jag satt på toa med hinken i knät.. Sen ville det inte sluta. I 4 dagar var utgifterna större än inkomsterna. Det var helt fruktansvärt.

Vätskeersättning, blåbärssoppa och cola uppställt vid sängkanten. Så fort jag svalt det började magen krampa och sen kom det ut igen..

När det var som värst fick jag lov att krypa bort till toan för jag orkade inte stå på benen. Jona fick bli kvar hos sin pappa och mina föräldrar tog hand om Emilia. Jag orkade inte ens sakna dem. Utan låg här apatisk och stirrade i taket..

Syns kanske inte så väl men en bra mycket tunnare mamma i soffan

Eftersom jag inte åt så mycket när jag hade influensa så blev resultatet att jag bara försvann. Saccosäckmagen är borta och med den kinder, armar, ben, ja i stort sett allt.. Och även orken..
Nu äter jag lite men ofta. Har t.om köpt barnmatsmellanmål för att få i mej näring. En sådan liten burk och sedan är jag proppmätt.

Men jag måste tvinga i mej. Imorgon är det dags att jobba igen. Då har jag varit hemma en vecka. Jag hoppas att det ska gå. Att jag ska orka.