When they steal my heart again and don't even know it. I live for: februari 2014

tisdag 25 februari 2014

Ambulans

Idag var jag på gymet.

Tränade i 1,5 timme som jag brukar, allt gick bra. Inga konstigheter alls.

Inte förrän jag satte mej ner och stretcha så kom det. Som en blixt från klar himmel.

Hjärtat hoppade till och började slå i baktakt samtidigt som det började skena.

Eftersom jag haft det förut. Sista gången när jag var på dans, då svimmade jag när jag reste mej och fick åka ambulans.

Den här gången vågade jag inte ens ställa mej upp, jag hade tunnelseende och var svimfärdig bara jag satt.

Satt en stund och funderade på hur jag skulle te ut det och ringde sedan jobbet där Hanna svarar. Jag ber henne ringa vår sjuksköterska så att hon kan komma och kolla mej. Men hon var hemma på rast. Fick numret till sköterskan på stället gymet är och det kom två stycken.

De såg hur hjärtat slog men får inte hjälpa mej. De får tydligen bara hjälpa de boende inte personal. Så knäppt! Det var ju liksom en akutsituation. Men iallafall, de tog sej tid att stanna kvar medan jag ringde 112 och tog mej i en rullstol till deras kontor precis vid huvudingången där jag kunde vänta på ambulansen.

Hela tiden slår hjärtat i baktakt men när jag blir inrullad i ambulansen.

Boom! Det slår rätt igen!

Så när jag blir uppkopplad visar EKGt inga förändringar alls!

Dagens kompisar!

De tar med mej in kopplar upp mej, tar prover. Det enda onormala är högt Kalcium och lågt blodtryck. Jag får ligga kvar några timmar och de skickar remiss så jag får komma tillbaka på en massa olika undersökningar. Eftersom det var tredje gången ville de kolla upp det lite mer.

Det blir alltså att vänta och se..

När jag kom hem fick Emilia ett telefonsamtal från en kompis som ville leka men hon sa i luren:

-Nej, det går inte. Mamma kom precis tillbaka från sjukhuset. Hon åkte ambulans så jag vill vara hemma och ta hand om henne.

Den lilla godingen har legat bredvid mej i soffan hela kvällen.

Och jag fick en sån fin teckning av henne som hon ritade medan hon satt hemma och var orolig och jag var på akuten.

Nu är jag trött! Massa trött! Det känns lite som jag blivit överkörd av en ångvält.

Men hjärtat slår rätt och jag är hemma!

Lycka!

torsdag 20 februari 2014

Ungar!!!

Jona kom förbi för att hämta sina konfagrejer.

Jag frågar honom när han ska hem och det visar sej vara ungefär när jag kör hem från att ha lämnat tjejerna på scouterna. Jag erbjuder mej att hämta honom.

Han säger då:

-Jag kan gå med kompisarna.

-Ja, det är ju bättre, säger jag. Då får du ju motion!

-Det är ju roligare.

-Att få motion??

-Nä, att gå och prata.

-Så du menar att det är roligare än att åka med mamma?

-Asså, eeh, det är ju kul det med, men liksom..

Haha, sen stod han en bra stund och försökte hitta på hur roligt det är att åka bil med sin mor...

Jag gick inte på det!!

Nu blir han utan godis nästa helg!

Så det så ;)

Sportlovet

Hade bara Jona hemma över lovet.

Det är sååå mysigt att bara ha en att rå om. Och speciellt när det händer så sällan med honom..

Vi passade på att äta hans favoriter som inte är Emilias. Crêpes, sushi och toscapäron.

Vi var även iväg och bebismyste med Nellie och busade med Elias, jodå jag passade på att mysa med den godingen också.

På Alla Hjärtans Dag blev jag dock lämnad i sticket då han hellre valde att bjuda ut flickvännen på Kina-restaurang och sedan sova över hos henne.

Som tur var förbarmade sej en kompis över mej och kom hit med pizza och tittade på Fånarna på Fortet. Det var ju snällt!!

En danskväll blev det ju med! Gött mos det där med dans! Om du inte provat så har du då verkligen missat nått kan jag säga.

Säg till om du vill ha en lektion eller två ;)

Och jag har verkligen blivit en kärring!!

Mina fingrar började domna förra veckan. Nu är det hela handen och jag fumlar som värsta 6-åringen. Glasen ryker på jobbet så snart drar chefen av dem på lönen!!

Men ska till farbror doktorn imorgon som nog var en tjej om jag tänker efter men det kvittar väl lika??

Vi får väl se om det blir att amputera eller vad de hittar på....

Är nyklippt också. Det ser visst grått ut i gymljuset men det är det INTE! Lovar!

Har äntligen gått ner ett kilo. Snart kommer jag nog i mina shorts igen. Ja, det är ju ingen större brådska egentligen eftersom jag inte har tänkt att använda dem förrän det är minst 20 plus grader ute. Observera MINST!!

Klockan börjar närma sej imorgon så det är väl bäst att jag slutar svamla och säger Tack och Godnatt för den här gången.

Puss och kram fina du!