Vad jag gjorde??
Stegade fram och frågade en mycket förvånad kille vad han höll på med. Torkade bort sand ur ögonen och ansiktet på en tös som grät och spottade och fräste. Hela munnen var också full av sand.
Sen tog vi ett snack. Pojken, flickan och jag.
De var vänner igen när jag gick därifrån.
Förstår inte!
Hur kan man som vuxen bara gå förbi?
Hallå??
Det var två barn så man behövde knappast vara orolig för att bli nerslagen själv.
Jag menar bara för att barnet inte är ditt så måste man väl ändå ingripa när det är något sådant som händer. Det både hördes och syntes lång väg att det inte bara var en lek.
Hur svårt kan det va?
Eller är det jag som är knäpp?
Ska man låta barn lösa sina egna konflikter???
Till viss del kan jag tycka men inte när det uppenbarligen gått överstyr totalt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar