Tjejpyssel

Emilia mådde inte bra i magen idag så hon fick va hemma med mej..
Fast jag åkte en tur till jobbet och sedan till affären.. Jag fick lov att passa på medan pappa var nere i stan..
Och hon var duktig och var hemma alldeles själv.
Resten av dagen har vi hängt i soffan framför Tvn..
Och jag har haft två långa och intressanta telefonsamtal med Godismannen.
Sen kom vi på att vi kan ju tjejpyssla lite.. Eftersom jag inte jobbar har jag låtit naglarna bli lite längre så vi målade helt enkelt våra naglar..
Först grundfärg, sen glitter och sist överlack.
Så här fint blev det:

Ljus i tunneln

Nu äntligen kan jag se det!
Ljuset!
När jag kom hem från Jake fanns det ett brev som väntade på mej..
Från röntgen.
Den 7 mars!
Jippi!!
Bara en vecka imorgon ju!!
Jag jublar!!!

Sov dax!!
NattiNatti fina vänner!
Och ni andra!

Framme

Idag har jag tagit mej hem till Jake.
Han har utvecklingssamtal vid 16 och ville att jag skulle vara med.
Min resa började vid halv tolv.
Jag tog taxi ner till stationen.
Sen tåg. Med Brad Paisley..
När jag hoppade av tåget stod där en bil och väntade på mej. Privatchaufför inte dåligt alls!
Tack, tack snälla Godismannen för att du tog dej tid att köra mej! Du är bäst!!
Men det gjorde ondare än jag trodde att skumpa på tåget så nu ligger jag i Jakes säng och vilar.
Tills Julia slutar. Då får hon ta mej ut i det fina vädret..

Operation

Rätt vad det var när jag satt i soffan idag kom Emilia och slängde Ken i knät på mej..
Fast han var inte hel! Han var av på mitten.. Stackarn!
-Laga honom! Eller köp en ny i Ullared nästa gång du är där för det är den enda jag har! Och du får gärna skynda dej lite. Han ska på dop. Och det vill han inte missa!
Visst, visst! Klart att Ken inte ska missa dopet..
Den lilla plastbiten som skulle hålla ihop honom låg i hans mage.. Jag fiskade fram den med hjälp av en kniv..
Operation på hög nivå..
Men! Den var ju sönder och gick inte få fast igen.. Behövde alltså något nytt som var lite mindre i ena änden då hålen var olika stora i över och underkropp..
Ett gammalt kuvert löste det. Jag knölade helt enkelt in det i underkroppen och sen in det i överkroppen. Satt kanoners!
Men för att vara på den säkra sidan så han inte skulle gå isär av minsta lilla så fick han ett skärp runt midjan. Av en lite grövre tejp!
Operationen lyckades och Ken hann komma hem i tid för dopet..
Sicken tur!!!

Morgonmys

Emilia är hemma idag med..
Hon hade en jobbig förnatt med massa magont och hon kräktes..
Vi tog lååångsovmorgon och sen myste vi i sängen.. Busade och skrattade..
Hon mår bättre nu. Leker på sitt rum.
Skönt det!

Soffhäng

I en månad till...
Det blev min dom..
Kändes lite småmärkligt att komma till en läkare som man kallar Isa och har känt sen hon var så liten så man hade henne i knät.. Men då kul att träffa henne igen..
Nu slet och drog hon i knät istället för att sitta i det...
Ajajaj... Något fel är det. Men vad vet vi fortfarande inte...
Innan väntade jag på läkarbesök. Nu väntar jag istället på magnetröntgen. Kan ta uppåt 3 veckor innan jag får komma dit även om det står Akut på remissen..
Jag är något less på att vänta nu...
Jag fick massa nya värktabletter så att jag ska kunna röra på benet mer..
Sa att det här var värre än att föda barn.
-Ajdå, sa Isa.. Men det låter ju bra för min del. Hon är höggravid och ska snart få en pudel. Enligt Joshua. Hennes systerson.... Vi får väl hoppas att han har fel så att det blir en liten bebis..
Så nu sitter jag här och soffhänger i dag med en dålig Mille..
På återseende...

Ibland kör det ihop sej

Idag är det dagen jag väntat på i 3 veckor. Äntligen besök på Ortopmottagningen!
Pappa lovade att köra mej. Helt perfekt. Trodde vi. Tills vi fick reda på att Jake var kallad på anställningsintervju samma dag.
I Göteborg!
Hans pappa ville inte alls köra, så då fick vi sätta pappa(morfar) på det istället.
Men vi hade tur. De hann köra mej innan de åkte.
Anna lovade att köra hem mej på sin lunch.. Så löste det sej!
MEN! Så vaknar Mille med magont..
Dum mamma som jag är skickar jag henne till skolan ändå. De ringer 2 minuter över 8.. Hon blir hemskickad direkt.
Blek och yr och värkande mage...
Jaha, hur löser man det! Barnvakten i Göteborg och jag kan inte ställa in mitt läkarbesök.
Jona fick komma hem. Hans lärare blev sura och sa att det inte var hans problem att jag måste lösa det ändå. Han berättade situationen och gick hem!
Men han måste va tillbaks innan 13. Då har han prov. Kan bli så att Mille får vara ensam en liten stund men det går nog bra...

Väntar och längtar

Idag har vu städat och fejjat.
Nu skäms jag inte över hur det ser ut längre.
Pannkakssmeten står färdig i kylskåpet.
Allt är i stort sett förberett.
Om en stund kommer Godismannen och äter pannkakor med oss innan han fortsätter sydväst ut för helgens dans.
Kan inte säga annat än att här väntas och längtas det...

Klantskalle

Idag borde jag ha legat kvar i sängen.
För så ostadig som jag varit på benen idag är jag glad att jag lever eller inte är mer skadad än jag är iallafall.
Eller lite mer skadad blev jag nog..
Först höll jag på att ramla när jag var påväg nerför trappan. Jag hann klamra mej fast i ledstången innan jag for i backen. Tur!
Sen skulle jag upp. Och då:
Igen! Ledstången räddade mej igen! Men jag slog foten på onda benet i trappan och Aj i knät!
Ikväll var jag iväg med pappa och handlade. Jag är alltid så duktig på att fälla ut och in på piggarna på kryckorna innan jag går in eller ut. Men vet inte alls vad jag tänkte på den här gången för jag hoppar in i trapphuset och vips så glider vänster krycka iväg och jag faller framåt. Rent reflexmässigt och i bara farten sätter jag ut vänster ben och tar all tyngd på det.
Mitt onda ben som jag inte kan stödja på!
Klantskalle nummer 1 det är jag det.
Vågar inte titta men tror att det är mer svullet nu. Ont gör det, det kan du ge dej på. Och vänster arm värker måste ha vridit till den eller nått.
Det här är verkligen hopplöst!

Härligt

Att bli väckt av värsta pianoriffet på telefonen.(finns bara en som har den ringsignalen i min telefon)
Bara det får mej att le.
Ler ännu mer av att höra rösten i andra änden...
Vet inte hur jag skulle stått ut de senaste veckorna utan hans "trakasserier".
Igår sa han med glimten i rösten(såg ju inte honom så jag vet ju inte om den var i ögonen också)
- Nu får du bli bra snart så jag slipper ringa hela tiden.
Tror jag ser till att aldrig bli bra om han kommer sluta ringa då..
En bra start på dagen idag!
Jag ler. Jag är glad.
Fast knät värker så jag många gånger bara vill skrika rakt ut. Det här är tusen gånger värre än att föda barn.
Men just nu bara ler jag!

Tack Godismannen för att du dansade in i mitt liv....

Tänk

Om det hade varit på riktigt!
Det hade varit en bra dagslön isåfall..
Men nu är det ju inte det..
Emilia vann två gånger, jag var totalt helpank båda de gångerna. Råkade ut för rövare..
Men tredje gången. Då ni var turen på min sida och jag tog storslam!!
Lillan ville spela mer. Men det gick ju inte. Jag måste ju sluta på topp liksom ;)
Sen mumsade vi fruktsallad och glass!
Mumma!!

Arg på riktigt

Nu blev jag arg på riktigt..
Trött, ont och febrig. Då räcker det med bara lite för att få mej ur balans..
Emilia kom hem vid halv fem.
Var helt hundra på att hon fått mat för inte åker man 20 mil och lämnar henne vid den tiden utan att ha gett henne någon mat.
Jodå!! Erik gör det!!
Varför ger man inte sitt barn mat?
Jo, för att han hade så himla bråttom att åka och dansa!!!
Och det hade i vanliga fall gjort mej sur..
Idag blev jag arg på riktigt!!
Eller ja, jag sitter väl mest och tjuter.
Dags att torka tårarna och laga mat...

Tillbaks i soffan

Trodde jag skulle få med mej Jona hem ikväll men nej inte det.
Det var som syrran sa:
-Tänk efter själv. Om du får välja på att äta rabarberpaj hos dej eller resturangbesök med pappa. Vad skulle du välja?
Ja, jo jag förstår precis vad hon menar. Så det är inte så konstigt att jag blev ensam ikväll.
Så istället för paj får det bli fruktsallad och kanske rent av lite popcorn.
Mello eller film? Det är frågan. Har en timme på mej att bestämma mej.

Firar gamlamormor

Syrran kom och hämtade mej så for vi ut till gamlamormor. En snabbvisit för att överlämna blommor och sedan tog vi henne i rullstol och jag hoppandes bredvid bort till Stationshuset.
Där blev vi varmt mottagna och gamlamormor bjöd på smörgåstårta och kaka till efterrätt.
Mycket gott, trevligt och oerhört mysig miljö..
Har du inte varit där så tycker jag verkligen att du ska ta dej en tur dit och fika lite.

Tack mormor för allt!
Min mormor, barnens gamlamormor.

Skrattar

När jag ser den här bilden kan jag inte låta bli att skratta. Det skiljer bara 13 månader på dessa två kusiner..
Haha!
Tror ni att Jona växer så mycket på ett år?
Nä! Inte en chans!
Fast Alex har ju en lång pappa att brås på.. Och det har inte Jona.
Den lille pygmén.
Stackarn! Vi får väl hoppas att han åtminstone blir som Jake...

Det straffar sej

Ibland är det nog inte bra att vara lite duktig. Ibland är det nog bättre att acceptera att man behöver sitta still. Iallafall kan jag tycka det nu med facit i hand. Att hoppa upp och ner för trapporna hela dagen har resulterat i en fruktansvärd smärta i knät. Det känns som att någon hugger i det med kniv. Foten är svullen och bortdomnad. Det sticker i den och gör ont..
Dumma, dumma mej!!!
Det straffar sej att hoppa runt!
Nu ligger jag och biter i kudden medan tårarna rinner.. Det här är tusen gånger värre än att föda barn..
Jo, jag vet! Jag har fött fyra..
Jag vill sova men det gör så ont att det inte går..
Nu försöket jag lura bort den genom att surfa i mobilen lite men det hjälper visst inte det heller..
Godismannen tycket att jag ska åka in till sjukhuset imorgon.. Fick nästan order om det.
Men vi ska fira gamlamormor Rut.. Och det kan inte missas..

Dagens hjälte

Skulle ladda min ajfån idag.
Det hände INGENTING!
Fick lite smått panik. Båda datorerna är sönder så jag tänkte:
Nää, inte den med!!
Hoppade ut till bilen och kollade om det funkade med billaddaren. Det gjorde det!
Tack och lov!
Då var det bara att klura ut hur jag skulle få hem laddaren jag har på jobbet. Visste att de som jobbade hos oss idag inte bor åt detta hållet så jag ringde B2 och vilken tur jag hade Monica jobbade och hon lovade att komma förbi med den.
Dagens hjälte!!
Jag blev så glad när hon ringde på dörren!

Tusen, tusen TACK!!

Dagens utmaning

Tvätta!!!
Nämen, nu får hon väl ge sej! Tänker du.
Men att hoppa fyra trappor ner med en ryggsäck full av tvätt på ett ben är inte lätt. Få upp den tunga källardörren som vill stänga sej när du försöker ta dej in på ett ben med en krycka i ena handen och den tunga ryggsäcken på ryggen är lite små knivigt kan jag säga.
Hänga tvätt samtidigt som man balanserar på ett ben är inte heller det lättaste. Men om man är envis så går det. Och det är jag!
Tredje tvätten är nu i maskinen, två återstår.
Och sen det största problemet. Att få upp det rena. Det kan jag ju inte trycka ner i en ryggsäck.. Då måste jag ju stå och stryka allt sen. Och det känner jag inte alls för.
Men jag klurar nog ut något..

Kramar

Till er alla så här på
Alla <3 ans="" br="" dag="">
Sprid glädje och kärlek till dem du möter..

Löööööööv you!

Besök

Tänk vad lite trevligt besök kan göra för humöret.
Sitter här och bara ler.
Fika och massa prat med Helena och bebisgos med hennes underbare, söte lille son Elias.
Kunde inte bli bättre!
Tack fina ni, ni gjorde min dag!

Och du min vän...
Har du en stund över och inte vet vad du ska göra med den är du välkommen hit.
Har det lite rörigt och ostädat men står du ut med det lovar jag att bjuda på en kopp kaffe och bulle och massa prat.

Duktig och bakslag

Imorse när jag gick upp bestämde jag mej för att nu ska jag ut och hoppa..
Dels har jag massa energi som måste ut och dels kan jag inte sitta och bli en soffpotatis så jag klädde på mej tog mej nerför alla trappor och sen tog jag ett varv runt innergården. Puh! vad jobbigt. Genomsvett och ont i hoppbenet.
Vilade lite i rullstolen den tog jag en liten tur till.
Detta ska jag försöka göra varje dag och en liten bit till i taget.
Jag tog några vändor genom hela lägenheten också.
Men ikväll vet jag inte vad det tog åt mej.
Någon form av hopplöshet och känslor av värdelöshet översköljde mej och jag satt bara och var arg och sur på mej själv och bölade som en ko.. Och det gör jag fortfarande förresten.
Lägenheten känns tom och jag saknar barnen och.....
Men kanske lika bra att jag är ensam, är nog inget trevligt sällskap för någon just nu.
Det blir nog bättre imorgon. Låter ju bra att säga så men jag tror inte särskilt mycket på det själv faktiskt..

Alla

sätt är bra utom dom dåliga..
Men det här var hurbrasomhelst.
Lite balansövning och städning i ett.
Helt perfekt!

Genomsvett

Jag skulle bara ner till jobbet och lämna mitt sjukintyg och sen handla.
Erik var och hämtade Emilia men hon var inte klar med allt hon skulle göra innan hon åkte så han körde mej.
Elaka människa!!
Han mobbade mej och skrattade åt mej HEEELA tiden. Sa att jag var värre än farmor Inga..
Men jag gav igen och körde rejält med honom.
Bära, öppna dörrar, köra kundkorg, packa varor, bära till bilen, bära in och packa upp. Nu har jag hamstrat! Fick ju passa på när jag hade bärhjälp.
Attans vad jobbigt det va.
Rena maratonet!
Korridorerna på jobbet är låååååånga och Kvantum megastoooooort!
Jag var helt genomsvett!
Men va hiskeligt gött det var att komma ut lite.

Tack Erik för hjälpen och tur för dej att jag inte är långtjurig. Eller inte tjurig alls för den delen. För jag kan ju allt ta och hålla med.
Jag är lika vig som en tant!!

Haha

En vän på facebook la ut det här kortet igår.
Lite komiskt att de två statusarna hamnade bredvid varann.
Kan ju erkänna att jag har skrivit den ena av dem..
Vi gjorde visst hennes dag...

Fin bild på Jake

Måste bara gnälla lite

Hitintills har jag inte gnällt, snarare skrattar åt eländet men just nu vill jag bara skrika, gråta och gnälla lite.
Knät värker 24 timmar om dygnet, i stort sett oavbrutet. Jag proppar mej full med värktabletter och visst tar det toppen men långt ifrån allt.
Jag får ont i armar, höft och knä på andra benet av att hoppa fram på kryckor.
Jag kan varken böja knät eller räta ut det ordentligt. Det är låst i en vinkel vilket gör att jag inte kan klä mej helt själv.
Jag blir tokig!! Både på smärtan, att vara hjälplös och att inte kunna ta mej någonstans.
Lägenheten är kaos. Värsta bombnedslaget! Jag mår illa av att se det och blir frustrerad över att inte kunna göra något åt det.
Jag tjatar och kör med mina stackars båda minsta. Speciellt Jona som är hemma och är sjuk.
Jag känner mej hemsk och eländig och känner att smärtan får mitt tålamod att minska...
Om det bara inte hade gjort så hiskeligt ont....
Jaja.. Nu har jag gnällt lite iallafall.
Men inte för att du ska tycka synd om mej utan bara för att jag behövde få ur mej lite.
Du kan väl skicka mej en rolig historia eller nått så jag liksom inte kan låta bli att le och helt enkelt måste sluta tjura.

Världens bästa barn

Jag har ju verkligen världens bästa barn.
De servar mej med det mesta. Jag behöver bara ropa så är de snabbt där och hämtar vad jag behöver.
Det är verkligen helt fantastiskt och guld värt.
Frukost på sängen fick jag igår och Jona är sjuk i feber och förkylning så han har varit hemma med mej idag och fixat en hel massa..
Jag diskade den gigantiska disken pö-om-pö.. Mitt ben klarade inte av att hänga neråt i några längre stunder. Hela benet svullnar upp och det gör megaont. Så det allra bästa är högläge i soffan.
Det är inte bara mina barn dom är änglar. Grannen Maria har lånat ut några böcker som jag har att läsa på dagarna och hon tog med sej Emilia till skolan när hon skjutsade sin dotter. Visst bor vi nära men det är så mycket trafik på morgonen och lite halvmörkt att jag inte vågar släppa henne ensam, hem däremot går hon själv.
Anna var här med leverans av starkare piller det går åt. Smärtan är enorm när effekten av dem är slut. Så ikväll har jag laddat bredvid sängen så jag slipper gå upp när det startar igen. Hon tog även med sej akuttvätten hem. Helt underbart. Bara tanken av att kuta i trapporna gör mej helt färdig. Nu önskar jag att jag bodde på markplan och inte i vindsvåning utan hiss..
Sen har jag fått många fina uppmuntrande sms, fb-meddelanden som gör en varm i hjärtat och för att inte tala om telefonsamtalen från Godismannen. De får en att le i flera timmar eller tills han ringer nästa gång iallafall.. Najs!
NattiNatti!

Prinskorvar

Julia började asgarva när hon såg min vänstra fot igår.
Den var blå och svullen. Tårna såg ut som prinskorvar.
Kan hålla med om att det såg otroligt kul ut.
Idag ser den tackochlov mer normal ut.
Jag har sovit ganska bra inatt men att ligga exakt likadant ger ju tryck och aj på örat, så att man lätt får trycksår begriper jag verkligen.
Knät värker, allt smärtstillande har gått ur kroppen..
Solen skiner ute och det ser ut som vår.
Jag vill ut och njuta.
Någon som har en rullstol att låna?

Kul men aj!!

Idag har vi varit och åkt slalom med Anna och töserna.
Helt underbart att stå på skidorna igen och det är ju verkligen som att cykla. Det sitter i benmärgen.
Emilia sim knappt aldrig stått på ett par skidor innan hann bli riktig duktig innan vi åkte hem. Hon gick upp en bra bit i backen och sen åkte hon ner helt själv i början trillade hon ganska mycket men sen tog det sej och hon åkte ner så smidigt och lätt.
Efter fikat tog vi beslutet att åka upp i liften. Ett ödesdigert beslut visade det sej.
Eftersom jag inte hade någon sele till henne så fick hon åka bredvid mej och hålla i mina stavar. Det gick riktigt bra. Men i en sväng fick hon lite för hög fart och for över mina skidor vilket resulterar i att jag faller handlöst i backen.
PANG!! Baklänges och slog i svanskotan så jag trodde den gick av. Men det visade sej att den värsta skadan var knät.
Jag tog men ner och var så dum så jag testade ett åk till innan smärtan blev så hög att det blev att sätta sej i värmestugan. När jag satt där kunde jag känna hur knät svullnade upp. När Anna och barnen var nöjda med dagens åkning kunde jag varken röra knät eller stödja på det. På vägen hem ringde jag jourcentralen och fick en tid nån timme senare. Jag väntar hemma hos Anna och sedan kör hon in mej. Jag får låna ett par kryckor för att överhuvudtaget kunna ta mej fram v
Läkaren tittar på knät i 2 minuter ger mej remiss till röntgen och sedan säger åt mej att gå raka vägen till akuten. jag blir satt i en rullstol och sen börjar helvetet. De drar och vänder och vrider på benet på röntgen. Sen akuten. Det sitter ganska många där redan men jag får komma in först. Läkaren bestämmer sej för att tappa på vätska. Jag får bedövning och sedan in med sprutan men ingenting från mitt svullna knä vill komma ut. Med all säkerhet är det koagulerat blod där inne. Han för in en spruta i leden och ger mej bedövning. Sen efter en stund ska han räta ut knät. Det går nästan. Alltså är minisken inte allvarligt skadad. Än vet vi inte hur allvarligt det är. Men blod tyder på skada på minisken eller korsbandet.
Jag är sjukskriven i två veckor och ska på återbesök då de kan fastställa vad det är som är skadat. Nu är det alldeles för svullet.
Just nu har jag megaont. Bedövningen har börjat släppa och smärtan är tillbaka.

Detta

händer i min lägenhet just precis nu...
Anna fixar dip, Emilia skalar mördargrönsaker, Selma och Silva tittar på världens hemskaste barnprogram, Jona sitter vid datorn och jag bloggar..
De båda stora ska strax hämtas på stationen.
Fullt hus idag igen alltså!!
Najsigt värre!!
Snart blir det pizza, kebab å kycklingsallad.
Efter det massa fredagsmys gottit...

Huset fullt

Med goa tjejer.
Var och hämtade tre brudar i en skola och körde sedan vidare och hämtade Emilia i sin.
7-åringarna lekte för fullt, halva Emilias rum var ute i hallen och det var grejer överallt. Stökigt men va kul de hade.
Silva och jag tog oss an pusslet och attans vad den tösen är bra på att pussla! Vi fick hur många bitar som helst på rätt plats..
Sen var det pannkaksdax. Lite plättar blev det med.. Hungriga tjejer kan man säga..
Fick göra mer smet för annars hade jag inte fått några själv.

Slavdrivare

Så här såg det ut härom kvällen...
Jona diskade, Emilia gjorde matteläxan och jag?
Ja, jag bara latade mej i soffan och njöt av att göra ingenting medan de jobbade på..
Rätt gött att vara arbetsledare och slavdrivare, hehe!!

Toka

Hon är väl för söte min lilla tokunge?