Trött tråkmåns

Sitter i soffan. 

Sover och kollar på tråkiga serier. 

Orkar inte ta mig för någonting. 

Är helt totalt slut. Utslagen. Ont i huvudet. 

Jobbade till ett igår och sen klarade jag knappt stå på benen längre. 

Åkte hem och lade mig i sängen. Sov i flera timmar. Det var mörkt när jag vaknade så jag tände en massa ljus och sedan blev jag sittande i soffan tills det var dags för sängen. 

Vet inte om det är fysiskt eller psykiskt som gör att jag är så trött? Beror det på att det är något i kroppen som påverkar eller är det för att jag oroar mig?

Det är svårt att inte låta bli. Fast jag vet så väl att det är dumt. Att oroa sig för något som man inte vet om det verkligen är så. Det gör ju ingen skillnad på vad det är att oroa sig men däremot gör ju oron skillnad för dagen idag. Den blir ju så mycket sämre. Nu svamlar jag visst så jag knappt hänger med själv. 

Hur tråkig är jag inte?

Jag vill vara pigg och jobba. Vet inte om jag orkar imorgon. Det värsta är att man förlorar så mycket pengar, så man oroar sig för hur man ska få nästa månad att gå runt. 

Jag vill diska, städa och göra fint omkring mig. Nu gror det igen. 

Jag vill orka gå ut i det fina vädret.

Jag vill orka göra saker så jag slipper sitta och tänka. 

På torsdag åker jag till vilohemmet à la Cidde. Tar tåget hur trött jag än är. Längtar så efter att bara få ha hans armar om mig. Sova i hans famn. Vakna till hans andetag. 

Är bara lite rädd för att jag ska vara så tråkigt trött så jag inte orkar med planerna. Men jag får väl vara med och sitta i ett hörn och titta på. 

Ville nog för mycket i helgen som var. Måste nog bara inse att jag ÄR en trött tråkmåns för tillfället. 

Lättare sagt än gjort. 

Ska pallra mig upp och diska några glas. Har bestämt mig för att ta lite i taget så åtminstone disken blir diskad idag.