Ångest

Jag har haft en underbar helg hos Cidde. 

Fikat, myst, bio, träffat vänner och kollat på skräckisar. 

Är fortfarande massa trött, mår illa och har ständigt mer eller mindre ont i huvudet. Går omkring med ett stort kaos i det också. Svårt att beskriva och sätta ord på. Men kaos är nog närmast. Allt det känns lättare med Cidde i närheten. Även fast jag ibland bara blir helt stum och tråkig. Bara att ha han bredvid lugnar. 

Men vaknade imorse med värsta ångesten. Löjligt och hur-knäppt-som-helst. 

Men tanken på att börja jobba på tisdagkväll ger ännu mer kaos i hjärnan än vad det redan är. Och stressar mig till tusen. En vecka sen imorgon som jag sjukskrev mig själv. Ja, om de nu går med på att ändra min semester över helgen till sjukskrivning. Det vet ju ingen. Men sen går det ju åt läkarintyg. Och hur förklarar man det? Vem sjukskriver en för kaos i hjärnan? Och försäkringskassan lär väl inte godkänna det. Så det blir väl att bita ihop och stålsätta sig och gå till jobbet. 

Och jag vet. Jag vet att det är hur-löjligt-som-hest. Ja, kanske säkert mycket bättre att jobba än att gå hemma. 

Ska sluta gnälla nu och vara glad över att jag har ett jobb att gå till överhuvudtaget istället.