Läkarbesök

Nu äntligen är det gjort.
Läkarbesök och provtagning.
Jona var först ut med bara ett rör. Han trodde han skulle svimma så vi fick ta det på ett undersökningsrum där han kunde ligga och där vi fick vara ifred.
Han valde stick i fingret istället för armen. Hoppade till rejält när det stack till men sen gick det helt okej! Han ser ut att ha gråtit på kortet jag tog efter. Duktig var han!
Sen var det Emilias tur. Den stackarn var tvungen att ge två rör.. Hon var lite småledsen i början men det gick så bra så. Hon berättade sedan stolt att de minsann tog två flaskor blod från henne.. Hihi, lite småkul tyckte jag och pappan på Selmas skola..
Eftersom de var så duktiga for vi till Mc och åt.
Vi köpte även med oss mat till Silva och Selma som de åt i bilen när vi hämtat dem. Gissa om de blev överraskade och glada!

Studiebesök

Igår fick jag förmånen att följa med B2arna på studiebesök.
Så kul! Känner mej fortfarande som hemma med änglarna där ovanför.
Vi var på Aktivitethuset i Emmaboda. Vilket ställe!
Det var intressant och idénerikande.
Och det bästa av allt var stunden i solen!
Sandstrand, solstol, havsbrus, sol och värme! Så underbart! Kunde stannat där resten av dagen!
Skulle så gärna vilja lägga ut bilderna därifrån men det går ju inte.

Klubbdans

I söndags hade vi avslutningsdans i klubben.
Vi hade inga större förväntningar när vi åkte dit mer än på bandet.
Och Dreams levererade som vanligt! De åkte upp på plats 3 på Emilias topplista efter första gången hon hörde dem. Det är stort för hon är allt bra kräsen den lilla.
Och ojojoj, det blev ju en toppenkväll... Iochförsej bara tre riktigt mysiga foxar på hela kvällen men desto mer bugg. Var evigheter sen jag buggade en hel danskväll och svettigt bidde det men attans så kul!
Helt klart värt att åka..
Fast stackars Emilia var rätt trötter igår.
Men lycklig för nu har första dansbandet skrivit på hennes tröja!

Texas lekland

Jag fixar iordning mej och fyra barn. Jake var hemma och Tilda, vårt extra barn varje år på Öland.
Packar in oss och fika i bilen och far iväg på buggtävlingar.
Vi kör via Linda som har Texas med sej för vi är osäkra på att hitta fram
När vi anländer är tävlingarna i full gång.
Ja, vi kommer på att vi är där i finalen.
Så vi missa alla uttagningar och semifinaler.
Vilken miss!
Angelina och Loke skulle också dyka upp.
De kom mitt i prisutdelningen.
Jaha, vad gör man nu då?
Åkt 7 mil för en halvtimmes tävling?
Vi börjar fundera..
Kanske Leos lekland.
Men Linda har lite att fixa med så hon hinner inte. Hon tycker istället att vi ska hänga med henne hem och fika istället. Så sagt och gjort vi far till Texas lekland.
Och det var minsann lika bra som Leos.
Barnen stimmade och vi andra tjötade runt köksbordet.
Trevligt värre!
Och tillslut efter många om och men hittade vi skjuts till stora brudarna så att de kunde stanna kvar och få en danskväll i parken.
Linda var snäll och lät dem stanna hos henne så att hon tog med dem och såg till att de kom in och sedan tog Peter och Hanna med dem hem.

Tack snälla ni!!

Blir tokig

Ja, rent av både knäpp och galen!
På fulla gifta karlar som inte kan hålla händerna i styr och inte lämna en ifred fast man snällt ber om det..
Hade en av dem efter mej igår. Han ställde sej hela tiden en centimeter ifrån mej, tafsade, andades i mitt ansikte och talade om hur himla snygg jag var. Ja, tillochmed snyggast på stället.
Jag började med att snällt och gulligt säga att jag inte var intresserad. Men han fortsatte ändå. sen började jag med att gå iväg när han kom men han var ändå alltid ifatt mej, vände jag mej om åt ett håll skyndade han sej dit och ställde sej ivägen. Han undrade mer än en gång om vi inte skulle gå ut och hångla eller ligga med varann. Jag sa:
-Du är ju gift och har två småbarn!
-Det gör väl absolut ingenting!
Jag höll på att bli fullständigt galen! Så tillslut slutade jag med att vara trevlig och sa till honom att dra! Att sticka, lämna mej ifred för jag ÄR inte intresserad!
Men han fattade tydligen inte ändå..
Som tur är har jag underbara vänner och de såg ju hur han höll på så så fort han kom i närheten gick jag och ställde mej bredvid dem, och de slöt upp som en mur mellan oss. Flyttade han på sej följde muren efter.. Detta hände flera gånger.
Det såg efter en bra stund ut som polletten trillat ner på honom och att han äntligen lämnat mej ifred, jag går och sätter mej på en stol och vilar lite då kommer han. Och han är arg, spänner ögonen i mej och säger:
-Du har dominansproblem!
-Va??
-Du har dominansproblem! Märker du inte det!
-Vadå?
-Du har dominansproblem!
-Äh, jo du sa det!
-Dominansproblem! När du kommer så flyttar de andra tjejerna sej så du hamnar i mitten! Fattar du! Du har dominansproblem! Du ska bara stå i centrum! Du tror att du är störst bäst och vackrast!
-Men herregud fattar du inte?
-Jo, du har dominansproblem!
-Nä, de ställer sej ju så för att skydda mej från dej! Kan du bara gå och lämna mej ifred nu!
Han spände ögonen i mej igen och pekade på mej:
-Du har...
-Jo, tack jag vet, avbröt jag honom. Gå nu!
Han gick och jag satte mej och asgarvade! Sen slängde jag mej över Jenny och berättade! Va vi skrattade!
Men gav han sej! Nädå! Fortsatte hela kvällen.
När vi sedan väntade på limon pratade jag lite med en kompis till honom och han kommer och avbryter.
-Åh, Rasmus, så du fick henne! Ska ni gå och ligga nu?
-Nä, säger Rasmus.
-Men du sa ju innan att hon är skitsnyggt ju!
-Jo, men jag har ju den här, säger han och pekar på sin ring. Jag är snart gift!
-Gör väl ingenting!
-Jo, det gör det!
Då vänder han sej till mej och säger:
-På tisdag ska jag bo på Scandic där du bor. Kom och ligg med mej!
-Nä, säger jag. Men vet du vad. När du ligger där i din säng så kan du tänka så här: Hon ligger 5 minuters gångväg från mej i sin säng och det är det närmsta jag kommer ligga henne. Någonsin!
-Fem minuter?
-Mmm.
-Men kom då!
-Aldrig! Tänk den tanken du!
Då kom limon och jag vänder mej till Rasmus och säger:
-Trevligt att prata lite! Sköt om dej!
-Tack detsamma! Hejdå.
Jag vänder mej och går..

Alltså! Jag förstår inte!
Har man ingen respekt för sin fru? Hurihelafriden kan man stöta på någon annan när man är gift och har barn? Och liksom inte ge sej! Och det kvittar ju om man är gift, sambo eller singel. Kan man inte förstå när någon helt uppenbart inte är intresserad och bara lämna den människan i fred när den ber om det?
Nä, det går över mitt förstånd faktiskt!

Alltså WOW!

Hur ofta blir man hämtad i limo? Skumpa och brudarna! Oja! Det var skrik, det var tjho och tjim! Vad annars kan man vänta sej av åtta helt vanliga undersköterskor i kommun som för första gången sett en limo på en centimeters håll. Och sen få kliva in i den och njuta av lyxen!
Wow, wow, wow!!

Så coolt!!
En tur genom stan och sedan ut i skogen för julbord!
Skratt, tjöt, party, dans och sedan när alla står där utanför körs den fram igen! Nästan som rockstars eller ja, prinsessor går ju bra det med. Och bli lämnad precis utanför porten! Lyx! Man känner sej som en prinsessa! Ja, prinsessa får det bli! Härligt!
Nu ska jag sova gott! Imorgon blir en ny kul dag!

Fryser bort känslan

Sitter i bilen och fryser.
Jag väntar på Jona som är och spelar gitarr. Tjugo minuter är för lite för att åka hem och jag kände mej alldeles på tok för sunkig för att följa med in.

Jag tror att det är precis det här jag behöver. Få lite ordentlig kyla i blodet så jag kommer ihåg hur kallt det kan vara..
Ja, vad menar hon nu då?
Jo, det är så här:
Jag har fått en längtan i blodet. Och det finns inga pengar för att ta med ett gäng barn och åka. Så jag tänkte att jag ska sitta och frysa bort längtan. Försöka glömma den underbara känslan. All lycka och glädje det gett mej när jag som barn och tonåring kunde rensa hjärnan och bara uppleva vinden, farten, friheten som alla timmar i backen då snön under skidorna gnistrade vit..
Åh, vad jag älskar det..
Paniken i stolsliften som jag alltid tjötade och skrattade bort med de stackarna som hamnade i min korg!
Haha, finns många panikfyllda minnen från luften kom jag på nu när jag tänker efter..
Låter kanske konstigt, men det var alltid med skräckblandad förtjusning jag åkte i de där liftarna. För om jag inte tog dem upp kunde ja ju inte få det underbara ner..
Det bästa av allt!
Jag kan känna känslan när man står där högst upp i backen och spänner åt pjäxorna till max. Trär i händerna i öglorna på stavarna och skjuter ifrån. Skidorna som skär i den vita snön, farten som sakta ökar, vinden som biter i ansiktet, känslan av friheten. Friheten att ha hela världen under ens fötter, friheten i farten, pirret i maggropen att man kanske överstiger den, den ljuva känslan i faran, ett sned skär så ligger du där, känslan i att veta att även om jag känner mej kass i mycket så kan jag det här! Här lever jag! I backen är jag självsäker och orädd! Oövervinnerlig!
Där finns lycka och glädje!
Sången som ljuder i mitt inre får hela kroppen i rätt puls, jag bara svävar ner för berget i jämna svängar. Ibland struntar jag i dem helt, kryper ihop och låter fartmonstret i mej svepa mej med. Ibland kommer lekfullheten fram, varenda litet gubb ska utforskas och flygas över eller terrängbanor utforskas..
Det är åtta år sedan sist!
Alldeles förlängesen!
Men det finns där i blodet och en dag kommer jag att stå där högst upp i backen igen redo att susa ner och uppleva känslan igen!

Jona kom tillbaka innan jag var klar.
Visst frös jag men inte tog det bort längtan heller..
Hmm, dumt!