Blir tokig

Ja, rent av både knäpp och galen!
På fulla gifta karlar som inte kan hålla händerna i styr och inte lämna en ifred fast man snällt ber om det..
Hade en av dem efter mej igår. Han ställde sej hela tiden en centimeter ifrån mej, tafsade, andades i mitt ansikte och talade om hur himla snygg jag var. Ja, tillochmed snyggast på stället.
Jag började med att snällt och gulligt säga att jag inte var intresserad. Men han fortsatte ändå. sen började jag med att gå iväg när han kom men han var ändå alltid ifatt mej, vände jag mej om åt ett håll skyndade han sej dit och ställde sej ivägen. Han undrade mer än en gång om vi inte skulle gå ut och hångla eller ligga med varann. Jag sa:
-Du är ju gift och har två småbarn!
-Det gör väl absolut ingenting!
Jag höll på att bli fullständigt galen! Så tillslut slutade jag med att vara trevlig och sa till honom att dra! Att sticka, lämna mej ifred för jag ÄR inte intresserad!
Men han fattade tydligen inte ändå..
Som tur är har jag underbara vänner och de såg ju hur han höll på så så fort han kom i närheten gick jag och ställde mej bredvid dem, och de slöt upp som en mur mellan oss. Flyttade han på sej följde muren efter.. Detta hände flera gånger.
Det såg efter en bra stund ut som polletten trillat ner på honom och att han äntligen lämnat mej ifred, jag går och sätter mej på en stol och vilar lite då kommer han. Och han är arg, spänner ögonen i mej och säger:
-Du har dominansproblem!
-Va??
-Du har dominansproblem! Märker du inte det!
-Vadå?
-Du har dominansproblem!
-Äh, jo du sa det!
-Dominansproblem! När du kommer så flyttar de andra tjejerna sej så du hamnar i mitten! Fattar du! Du har dominansproblem! Du ska bara stå i centrum! Du tror att du är störst bäst och vackrast!
-Men herregud fattar du inte?
-Jo, du har dominansproblem!
-Nä, de ställer sej ju så för att skydda mej från dej! Kan du bara gå och lämna mej ifred nu!
Han spände ögonen i mej igen och pekade på mej:
-Du har...
-Jo, tack jag vet, avbröt jag honom. Gå nu!
Han gick och jag satte mej och asgarvade! Sen slängde jag mej över Jenny och berättade! Va vi skrattade!
Men gav han sej! Nädå! Fortsatte hela kvällen.
När vi sedan väntade på limon pratade jag lite med en kompis till honom och han kommer och avbryter.
-Åh, Rasmus, så du fick henne! Ska ni gå och ligga nu?
-Nä, säger Rasmus.
-Men du sa ju innan att hon är skitsnyggt ju!
-Jo, men jag har ju den här, säger han och pekar på sin ring. Jag är snart gift!
-Gör väl ingenting!
-Jo, det gör det!
Då vänder han sej till mej och säger:
-På tisdag ska jag bo på Scandic där du bor. Kom och ligg med mej!
-Nä, säger jag. Men vet du vad. När du ligger där i din säng så kan du tänka så här: Hon ligger 5 minuters gångväg från mej i sin säng och det är det närmsta jag kommer ligga henne. Någonsin!
-Fem minuter?
-Mmm.
-Men kom då!
-Aldrig! Tänk den tanken du!
Då kom limon och jag vänder mej till Rasmus och säger:
-Trevligt att prata lite! Sköt om dej!
-Tack detsamma! Hejdå.
Jag vänder mej och går..

Alltså! Jag förstår inte!
Har man ingen respekt för sin fru? Hurihelafriden kan man stöta på någon annan när man är gift och har barn? Och liksom inte ge sej! Och det kvittar ju om man är gift, sambo eller singel. Kan man inte förstå när någon helt uppenbart inte är intresserad och bara lämna den människan i fred när den ber om det?
Nä, det går över mitt förstånd faktiskt!