Vad det kan vända fort..
Eller egentligen tror jag att det kommit smygande.
Flera nätter utan ordentlig sömn, ofantlig trötthet, inflammation i en axel, huvudvärk, känslan av att vara värdelös och oattraktiv, en stor orkeslöshet och otillräcklighet har väl bidragit med sin del..
Idag vill jag inte gå upp ur sängen, idag vill jag bara dra något gammalt över mej och bara gråta.
Jag vill inte gå till jobbet, jag vill inte göra alla måsten, jag vill inte vara glad och trevlig.
Men jag kommer göra det ändå. Gå upp, klistra på mej trevliga, käcka leendet och utåt sett kommer allt vara som vanligt. Men inuti är jag bara ett stort vrak.
Kanske det kommer skina igenom, kanske kommer tålamodet inte vara som det brukar, kanske kommer jag gnälla och svara dej lite kort, förlåt mej isåfall. Det är inte min mening alls.
Jag mår bara piss under min lilla fasad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar