Jaha

Igen. Märkligt. Begripet inte riktigt.
Men.
Nunna, det är nog melodin tror jag.
För det är ju liksom kört.
Är det inte det ena så är det det andra som är fel.
Det finns ingen där ute för mej.
Bara att bita ihop. Skriva en minuslista att titta på så ska jag nog överleva.
Diskuterade med en vän.
Jag ska sluta, känna, ge. Iallafall så snabbt. Så typiskt mej att verkligen ge allt direkt.
Men hon sa att jag är bara sån, som ser det bästa hos alla och som ger med hela hjärtat.
Men nu är det slut med det ser ni!
Och ja, jag överlever! Absolut! Men visst svir det!