Smygstöt..

Den står jag själv för, det var inte alls meningen att det skulle bli så.
Det liksom bara kom ur munnen på mej. Snabbt och spontant utan att jag tänkte.
Och det stackars offret?? Vem var han???
Jo, Daniel..


Det hela började med att jag såg Daniel sitta på kullen i Grönlandsparken när jag gick förbi. Var ju bara tvungen att rusa ditt och krama på honom lite. Precis samtidigt spelar de " Du är min man". Han drar ner mej i sitt knä och säger:
-Är jag det??
-Nää tyvärr så är du ju inte det, säger jag då.
Vi kom fram till att det var ju tur att jag sa det och inte: Nää absolut inte! iallafall

Men så gick det nån timme.
Jag satt och åt med Mia, Frida och Kalle på Tom´s Bar.
Då kommer Jennica och Johann med sin lilla bebbe och går förbi. Mia och jag rusar dit för att säga Grattis och titta på det lilla underverket. När jag står där och tittar in i vagnen och bebistarmen börja värka.. Hade ju vatt mysigt med en liten bebis igen. En liten kille.. Då kommer Daniel och tittar in i vagnen han med.
Vi börjar prata lite om bebisar och barn och jag säger att jag allt gärna skulle kunna tänka mej en till. Han konstaterar att det får ju plats några till namn på min axel. Och visst gör det det jag lämnade ju plats åt 2 namn till utifallatt.. Och sen har jag ju en till. Axel alltså. Men iallfall. Jag slänger ur mej följande mening:
-Ställer du upp??
Ops!
Det är nu han börjar tro att jag stöter på honom.. Och ja, det skulle nog jag också ha gjort.



Och med detta lämnar vi Malung för denna gången och hoppas på att jag hittar barnvakt åt Emilia nästa år så jag kan åka då med..