Någon dag innan Öland ser jag på Facebook att en danskompis Annette skrivit i sin status:
Kamrems bryt utanför Västervik, hur ska vi nu ta oss till Öland.
Är på väg att skriva ett inlägg Att Milles pappa bor utanför Västervik han sknaske kan hjälpa er. Men så händer det något med barnen och så försvinner det.
När vi kommer till Öland är de där, Annette med numera fästmannen Janne. De bor på samma gata bara några husvagnar bort.
Vi småpratar med varann lite varje dag.
När vi sedan på väg hem sitter och äter glass i Segelrum hos Milles pappa säger han:
-Ja, vet ni vad. Det hände nått här förra veckan. Det kom en kille hit och undrade om han kunde låna toaletten. De hade fått fel på bilen och hans tjej hade tagit mcn för att hitta hjälp. Men han hande blivit så nödig så han tänkte att jag tar väl och går första bästa grusväg någonstans måste det ju bo någon som man kan låna en toa av.
-Skojar du? säger jag. Det var Janne!
-Vet du vem det är?
-Ja, jag känner Annette.
-Ja, han sa att han skulle till Öland och dansa. Jag som tyckte det var så häftigt att jag dansar oxå.. Men så känner du dem!
Ja, det var allt lite coolt och världen är rätt liten ibland..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar