Ett Riktigt Härligt Underbart Gott Nytt År

fullt med mycket glädje och kärlek vill jag önska er alla!!

Minns och var glada över de underbara och fina stunder ni haft under året som var.
De tråkiga lägger vi bakom oss och ser framemot ljusare stunder.

Och oroa er inte för morgondagen. Det gör bara den dagen du lever i mycket tristare..

Lev och njut.
Och sprid kärlek och ett leende där du går fram..

Min julklapp

En motionscykel.
Jag hade så dåligt samvete.
Överatt grabbarna hela tiden behövde sitta barnvakt när jag tränade.
Så nu har jag av mina julklappspengar köpt mej en motionscykel så att jag kan träna hemma när Mille tittar på Bolibompa.
Och min förhoppning är att cykla Sverige runt under året som kommer..
Hur det har gått?
Det kommer jag uppdatera er om här.
Än sålänge är det mest Emilia som cyklat för jag har inte varit riktigt pigg.
Men idag tog jag mej en liten kort tur på 5 km så jag är lite mer än halvvägs i Hörle iallafall.
Inte dåligt de!

Julia

bygger med lite lego


och Mille leker


i väntrummet på BoUMmotagningen


i väntan på att se om Julia får några biverkningar av sin första
Grazaxtablett..
Det blev det inte så nu har hon börjat sin behandling och kommer att få ta en tablett varje dag i 3 år för att sedan förhoppningsvis bli helt av med sin svåra gräspollenallergi..
Tänk vad härligt att verkligen kunna njuta av sommaren och inte gå omkring och snorra och ha kliiga ögon och näsa varenda dag..
Underbart!

Julafton

var vi hos mamma och pappa i Bor.
Sysrtrami och hennes familj och våran mormor var också där.
Och Helena(mamma till 3 av mina barns kusiner) med Simon och Elin.
Var med en stund.
Först åt vi en massa god mat.
Sen kollade barnen som var kvar på Kalle Anka.

Jona, Jacob, Alexander, Julia och Emilia


Mathilda, som senare under dagen fick vara tomte, för den riktiga hade gått och blivit sjuk och tappat rösten så han kunde inte komma..

Julgranen med alla klappar..

Emilia hade lite tråkigt. Sämsta julen någonsin sa hon efteråt.

Tomten är sjuk! Och Nicolina var inte med!

Systeryster Veronica med man Tomas..

Och jag fick en sån fin julklapp av mina fina barn.

Ett halsband med En prinsesskrona..

Uppesittarkväll

eftersom jag inte hade alla barnen dagen innan julafton fick vi har våran myskväll på lördagen istället. Då vi frossadei julgodis och annat gott. Och barnen får äta tills de kräks.
Ja, nu gör de ju inte det då men om de hade velat äta så mycket så hade de fått det så därför säger jag alltid det till dem.
-Får jag ta en till?
-Ja, det är klart. Har jag sagt att ni får äta tills ni kräks är det bara att göra det. Varsågod nu. Ät!!
De kollar lite konstigt på mej och fundrar nog på om jag verkligen menar det. Men sen hugger de i igen tills de tycker att nu har vi ätit massor så frågar de igen om de får ta mer. Med samma svar..
De är för underbara..

Julgodisbak

3dje adventhade vi vårt årliga julgodisbak..
Alla barnen hjälpte till..
Knäcken blev helt perfekta.
Gräddkola lite mjuk och chokladkola blev tyvärr lite lite för hård..
Men det går att äta ändå..

Lucia och julkonsert

Emilia har haft Lucia på dagis..

Kallt var det som bara den.

Men vilka undertbart härliga ungar..

Killarna var en halvtakt före de skönsjungande tjejerna.

Vi fick varmkorv efteråt.

Mysigt värre.

Och till Emilias stora glädje var pappa med!
De hade inte setts på 7 veckor.

Kärt möte..

På lucia dagen var jag chaufför åt Julia och hennes klass.

De var runt och lussade i stan. Här är de på City Gross..

Sen den 17e december bar det iväg till Jönköping.

Först var vi på IKEA och åt julbord.

Gott och vad mätta vi blev..

Sen åkte vi till Kungsporten för att gå på julkonsert..

Kungsgymnastiets elever bjöd på en helt suveränt bra "Glimmande Jul"

Den rekommenderas verkligen nästa år.

Är du ledig och bor i närheten. Så är den verkligen värt sitt pris.

Min underbara son var andre gitarrist i år.

Han gjorde ett helt fantastiskt jobb och mamman var så STOLT över honom..

Här är han i extra nummret. Han står upp och spelar. på golvet drar 1e gitarristen av sitt solo. Snacka om ös!!!

Har varit lite dålig

på att skriva det sista.
Det har helt enkelt varit fullt upp.
Både hemma och på jobbet så jag har inte orkat tänka eller använda hjärnan överhuvudtaget.. Har varit såå trött på det mesta.
Men ska försöka ta igen lite..

Jag vill

önska alla
En Riktigt God Jul..



Med många fina paketer, god mat och härlig gemenskap och framför allt
en massa kärlek från/till nära och kära för det är ju det som är det viktigaste av allt..




Puss och Kram på er

Gråter

över att Milles pappa inte hämtar henne i jul.
Jag jobbar HELA helgen.
Inte julafton men juldagen och annandagen.
Jag vill ju inte gärna pracka på mitt barn på någon annan över jul.
Det är ju då man firar med familj och hos släkten. Hur kul är det då att känna att man måste be om hjälp??
Juldagen är löst, nästan iallafall, om nu Jacob vill sova här mellan julafton och juldagen. För mamma och pappa kan ta henne efter julottan. Och känner jag mina löss rätt så lär de väl fortfarande sova när mormor och morfar kommer. Så det är ju inte så mycket han behöver göra..
Annandagen får jag hoppas på pärlorna i Lindstad.
Men det som sårade mest var när Erik hånade mej, när han med förakt i rösten säger att:
-ÅÅ du gör ett SÅ bra jobb med henne. Du är SÅ duktig på att ta hand om henne.
Och sen tillägger.
-Du gör inte ett skit! Du kan inte ens köra halva vägen! Inte ens en fjärde del! Du gör INGENTING för henne!!!!!
Kan ju säga att jag känner mej totalt värdelös!
Årets sämsta mamma.
Det är jag det.
Utnämnd av mitt yngsta barns pappa.
Tack så mycket för den..

Kallt

Nu är det kallt och massa snö..
Jag är inte ett stort fan av det, det måste jag säga..
Jag fryser. Hela tiden. Både inne och ute.
Termobyxor och underställ har blivit några av mina bästa vänner.
Och mössa kan jag absolut inte klara mej utan.
Köpte en så varm och go i Ullared, fick ha den några dagar och sedan blev den snodd.
Av Julia, så imorgon ska jag se om jag inte kan hitta en ny åt mej.
Nu för tiden bryr jag mej inte om att det är snyggt, bara det är varmt.



Funderar starkt på att emigrera så jag får väl hoppas att Jakes dröm blir verkligenhet och att han slår igenom i nått stort band i USA så vi kan flytta till L.A hela högen..
Vi sa det på skoj en dag men då säger Emilia.
-Mamma, jag kan inte flytta till det landet. För jag kan bara säga: "I love you och Making your mind up" på det språket..
Så nu ska lillasyster hård tränas i engelska..

Världens stoltaste mamma

kan man vara annat när ens älskade fina underbara dotter är Lucia på julmarknaden i Apladalen..
Hon var så vacker när hon kom gåeende genom hela Apladalen med tärnorna som sjöng så fint bakom sej..
Vad rörd man blir när man hör alla runtomkring som säger att hon är så fin..
Kunde nästan spricka för hon är ju MIN.



Det var så stämningsfullt med snön som dalade ner från himlen


Adan tänder ljusen i kronan.


De bjöd på finfin sång..

Kallt var det och de frös de stackars töserna, för man kan ju inte ha så mycket under. Man vill ju liksom inte se ut som en Michilingubbe direkt.

Julia började blinka så med ögonen så vi trodde hon skulle svimma, jag satte mej på huk framme vid scen och hade ögonkontakt med henne och sa att hon skulle stampa med fötterna.

Knäppte en massa kort också så folk tyckte nog att jag var helknasig. Borde väl haft en skylt på ryggen där det skulle stått MAMMAN på så alla hade fattat.

Julia tyckte att jag var lite smått pinsam.

Tack Monica för att du lovade att hjälpa till på jobbet så att jag kunde ta min rast och få vara med.

Min lilla

dipp gick över ganska snabbt.
Redan dagen efter hade det lättat lite och jag mådde bättre..

Fick en fråga av en vän i lördags.
Det började väl med att jag sa att jag blev sur över vad det nu var.
-Sur? sa min vän. Kan du bli det?
- Men det är väl klart att jag kan.
- Du är ju alltid glad.
-Nädå..
-Jodå tillochmed halv 7 på morgonen på dagis så är du det. Och hur många är det? Men du ler alltid och är alltid så glad..
Tack! Det gör en ju ännu gladare..
Men jag lovar. Jag kan bli både arg och sur.
Fast det är oftas befogat när jag blir det och går över ganska fort.
Jag skäller lite och surar en kvart eller nått och sen är det oftas borta..

Jag har funderat lite över det där..
Visst kan jag ibland känna att jag inte räcker till och att jag vill mer än vad jag kan av olika själ. Men varför ska jag deppa över att livet är som det är? Det är mycket bättre att gå igenom det med ett leende på läpparna och vara glad över det man har istället för att tråna och sura över det som man inte har.
Jag har ett underbart liv.
Fina underbara barn, 4 stycken, vilka gör mej full av glädje och vilken rikedom de är! Och massa kärlek.
Ett jobb.
En lägenhet.
En bil som startar fast det är kallt.
Underbara föräldrar som ställer upp i vårt och torrt.
Och sist men inte minst; Härliga, fantastiska vänner.
Så vad ska man önska sej mer??
Möjligtvis en danskväll då. För nu var det väldigt längesen..

Så lycklig

Min lilla prinsessa blev så lycklig när hennes pappa ringde och sa att han kan komma och hämta henne i helgen. Hon hoppade och dansada av lycka!

Jag hade inte hjärta att säga att det inte alls är pappahelg och att hon inte får åka för att

vi hade egentligen en heldel planerat inför helgen. Ullared, julfest med kören och Jona´s Lucia men det valde hon lätt bort när hon fick välja vilket hon ville, det var ingenting mot att få åka till pappa och småsystrarna som hon saknat så mycket.

Och det är ju inte så konstigt. Det är 7 veckor sedan hon sist träffade dem.

Jag glädjs med mitt lilla hjärta hoppas att hon får en underbar helg med massa roligt och mys med Tindra och Molly.

Hon packade ner fin klänningen för på söndag ska faster Karin bjuda på julbord och då får hon träffa kusinerna och farmor också..

Jag hatar

att klaga och lyssna på när andra ständigt gör det.
Jag älskar egentligen mina barn och trivs alldeles utmärkt med livet och mitt jobb
MEN....
Just precis nu vill jag bara slänga allt åt....
Och lägga mej ner i flera dagar och bara stortjuta..
Känns som att jag är 2 cm från väggen..
Det har varit såå mycket i höst.
Läkarbesök, tandläkarbesök, farande hit och dit på en massa saker med barna..
Oro över Mille och hennes saknad över uteblivna pappa helger.. Det är 6 helger av 8 sen augusti som han inte brytt sej om att komma och hämta henne.
Han bryr sej inte ens om att ringa mer än 2 ggr i veckan.. Och detta är tydligen mitt fel.
Får väl skylla mej själv då att jag får ta smällen med ett ledset barn.
Så ja.. Varför klagar jag??
Och jobbet..
Har varit rätt jobbigt oxå.. Inte så att det varit jättetungt men psykist jobbigt med allt som är nu. Och nu när min stackars jobbarkompis som aldrig annars är sjuk är det i helgen och de inte kan få in någon som varit hos oss tidigare säger chefen:
Ta den jag hittar annars får du jobba själv. Så på söndag ska jag jobba med en, som visst är jätteduktigt men som inte varit hos oss och inte har deligering så vem är det som kommer få springa som en galning och in till ALLA för hon kan kommer ju inte kunna slutföra jobbet hur duktig hon än är.. Men jag ska väl vara glad. jag är ju åtminstone inte ensam..
Sen är jag förkyld och har ont i lugnorna så sova gör jag inte.
Kanske därför att jag är som jag är nu..
Som sagt jag älskar mina barn överallt annat men nog märks det att jag inte haft en enda barnledig helg där jag bara kunnat strunta i alla måsten och bara sova och dansa lite sen i augusti..
Men men jag ska ta mej i kragen och sluta klaga..
Imorgon är jag säkert som jag brukar igen..