Julia skulle ju slänga kryckorna i källarförrådet och kunna få gå som vanligt idag juh, eller ja, det var ju det vi trodde. MEN inte då.. Det hade inte hänt NÅGONTING på 3 veckor..
Vi tar det hela från början för alla har nog inte hängt med..
Vecka 29 började Julia få ont i sitt knä.. Ont alltså, ont, MEGA ONT!!
Vecka 31 när jag träffade henne hade hon så ont så hon knappt kunde gå och man såg smärtan lysa i hennes ögon.. Jag sa till henne att be pappa ringa vårdcentralen dagen efter eftersom hon var hos honom då.. De får komma dit dagen efter. Hon visar upp sitt svullna och väldigt onda knä.. Läkaren säger att det säkert är en slemhinna i knät som brustit och skickar hem henne. Men för säkerhets skull så skickar han en remiss ner till röntgen..
Så vi åker till Stockholm vecka 32, Liseberg på måndagen i vecka 33. På onsdagen samma vecka har hon fått tiden till röntgen..
Morfar följer med och de blir hemskickade direkt efter.
Torsdagen i vecka 34 ringer telefonen på jobbet. Det är Julias pappa som säger att en läkare på vårdcentralen ringt och sagt att Julia brutit benet.. Hajjar ni chocken! Hon har alltså gått med ett brutet ben i 5 veckor. Vi får komma till akuten. Hon får kryckor och absolut förbud att stödja på benet i 3 veckor. Julia lider. Nu har hon ju inte längre ont i knät. Istället gör det ont överallt annat. i händer, armar, andra knät och höften, för testa att bara stå på ett ben och hoppa fram så ett tag så får ni se hur ont man får.
Julia helt ovetandes om att hon går omkring på ett brutet ben
Idag iallfall så hade de där 3 veckorna gått. Och nu trodde vi ju alldeles säkert att det skulle vara läkt.
Men läkaren kommer in och frågar hur det gått. Om hon verkligen inte gått på benet. Vi erkänner att under konfirmationsgudstjänsten så gick hon på det men inte annars.. Han tycker det är märkligt. För det har inte hänt någonting på hela tiden. INGENTING! Skadan ser likadan ut.. När vi sedan berättar hela storyn så är han inte lika förvånad längre. Det är den mjukare delen inne i benet den som ser ut som frigolit eller en svamp som han liknade det vid som är ihop tryckt. Alltså hela benet är inte av. Och efter 3 veckor borde det vara läkt.. Men nu kommer det ju i ett annat ljus. 8 veckor sedan skadan uppkom. Ditt ben måste ha varit helt av från början. Då stämmer det bättre. På 6 veckor med gips och kryckor brukar ett sådant benbrott vara helt läkt. Men med 5 veckors belastning så är läkningsprocessen fördröjd och det är inte alls konstigt att det inte hänt något..
Men eftersom hon inte har ont längre så räcker det med ytterligare 2 veckor på kryckor och nu med mer och mer stöd på benet.. Om en vecka räcker det tillochmed med bara en krycka..
Men om smärtan kommer tillbaks så är direkt kontakt med ortopen. Inte ens vänta en dag.
Jag trodde jag skulle få hem min ängel.. Hon har valt att stanna hos pappa undertiden som hon hoppar fram. Och jag förstår henne totalt. Fast jag saknar henne nått fruktansvärt. Det är inte kul att bo i en takvåning 3 trappor upp utan hiss om man måste hoppa på ett ben upp och ner hela tiden. Pappa bor däremot i enplans villa.. Så nu får jag vänta, vänta 1,5 vecka till för sista dagarn klarar hon nog trappan säger hon..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar