Sitter i sängen med datorn i knät.
Har just läst om nattens alla fyllor, bråk, olyckor mm mm på våra ledande kvällstidningars hemsidor.
Så fruktansvärt hemskt!
Men det gör mej också så innerligt tacksam över att mina två tonåringar och Carro ligger i sina sängar och sussar sött. Ingen är bakis, ingen är blåslagen utan de år bara trötta efter en härlig kväll som de tillbringat på olika ställen med sina vänner..
Jag är verkligen lyckligt lottad som har fått sådana underbara barn som man inte behöver ligga vaken om nätterna och oroa ihjäl sej över..
Nu ljög jag visst igen. Ajsanbajsan!
Det har ju hänt!
En gång då Jake skulle varit hemma vid 02.00 men när jag vaknade vid halv 5 var han fortfarande inte på sitt rum.
Shit pommfritt vad orolig jag blev!
Jag ringde hans mobil minst tusen gånger. Och hans kompis Jonas också. Utan svar. Tillslut klädde jag mej och åkte ut och började leta med bilen. Kom på när jag körde att han kanske glömt nyckel till mej och åkt hem till sin pappa istället så jag tog vägen förbi honom och där stod cykeln.
Men då blev jag arg! Knasigt det där. Först massa orolig och sedan när man hittar honom borde man ju bli överlycklig, istället blev jag arg. Men tyckte att han kunnat slängt iväg ett litet mess iallafall, då hade jag ju inte blivit orolig utan sett när jag vaknade vart han var..
Det slutade med en rejäl utskällning när han kom hem och utegångsförbud..
Men en gång på 17,5 år är väl egentligen inget att tala om..
Så jag fortsätter att vara glad och tacksam och stolt en mamma åt mina underbara tonåringar för de är helt enkelt bäst!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar