Perfekt?

Lade upp den här bilden med text på Insta och fb ikväll:

Och fick följande kommentar:

Allt kanske redan är perfekt.

Och jag tänkte:

Jo, men tjena! Jätteperfekt!

Det fick mig att fundera..

Varför tycker jag så??

Vad är det som inte är perfekt? Vad är det som jag vill ha mer av i mitt liv eller annorlunda? Vad skulle göra det perfekt?

1. Mer pengar, så man slipper att varje månad planera i minsta detalj vad man måste prioritera just då. Så man slipper jaga extrapriser och vända på vart enda öre. Och kan göra lite roliga resor och saker emellanåt. Denna månad står en vinterjacka till Julia högst upp och jeans till Lilla E de hon har är antingen trasiga eller väldigt korta i benen... Du kanske rent av har några svarta el vanliga liggande i storlek 146 el 152 att sälja lite billigt?

2. Någon som älskar mig, bara mig och visar det på ett sunt sätt.

3. Ett barn till, den där lillebrorn Elias, som jag alltid velat ge mina barn fattas.

Hur kan jag då ändra mitt liv för att få det här?

1. Vinna på lotto eller nått.. Nä, skämt och sidor. Jag är undersköterska. Jag älskar att ta hand om mina gamlingar fast det sliter på kroppen. Jag jobbar nästintill heltid. Så mer pengar är ju svårt. Och prioritera och jagar reor och extrapriser gör jag ju. Men jag kanske borde sluta att ständigt oroa mig. Det har ju på något sätt funkat hittills och vi har haft mat på bordet varje dag om än lite tråkig emellanåt.. Och roliga saker kan man ju faktiskt göra ändå. Det behöver ju inte kosta. Bara låta fantasin flöda. Ska verkligen göra en lista med barnen på saker vi kan göra och uppleva tillsammans som faktiskt är helt gratis.. Finns ju hurmycketsomhelst. Du får gärna komma med förslag.

2. Har ju massor med människor i min närhet som älskar mig. Speciellt min underbara fyrklöver. Kan man önska sig mer?? 

3. Hmmm, har funderat på den länge. Med en till skulle jag ju inte längre ha en fyrklöver. Och nu är jag alldeles för gammal och skulle förmodligen inte orka med en massa vaknätter. Får heltenkelt vänta och längta på barnbarn. 

Och jag har min familj, mamma och pappa, syskon, syskonbarn, jag har underbara vänner, jag har dansen och ett jobb med goa jobbarkompisar och gamlingar. 

Och jag bestämmer ju faktiskt själv om mitt liv ska vara perfekt precis som det är. Jag bestämmer ju vad jag ska fylla varje dag med. Det är ju bara jag själv som kan se till att mitt liv är perfekt och att jag är lycklig med det jag har. Här och nu!

Och skulle det finnas saker jag vill ändra på är det ju bara upp till mig själv att göra det.. Ett steg i taget. 

Jag vet att jag inte riktigt är där. Där jag tycker att det är helt perfekt. Hjärtat måste hinna ikapp hjärnan och tvärtom. Men jag vet att jag kommer komma dit. Jag vet att jag en dag kommer kunna se tillbaka och se att allt som hänt fått mig att bli starkare. Jag har varit här förr, jag klarade det då och kan absolut göra det igen. Och det får ta den tid det tar. Det har vänt. Den jobbiga uppförsbacken har börjat plana ut. 

Jag måste bara inse att det faktiskt är så. Och sluta oroa mig för när nästa berg kommer. Att verkligen våga leva här och nu! Lycklig i mitt just nu perfekta liv.