tisdag 7 februari 2012

Ingen rast, ingen ro

Slutade jobba vid fyra idag. Åkte direkt till fritids och hämtade Mille. Körde henne hem till Jona och fortsatte själv till affären för lite påfyllning av kylskåpet.
Väl hemma med en propp full kasse va det dax att packa in allt där det skulle vara och sedan kavla upp ärmarna för att ta tag i gårdagens disk. Morfar va barnvakt då jag jobbade kväll så efter en sån kväll står den alltid där och väntar dagen efter om jag nu inte tvingat nån av barna att göra det.
När den var klar lagad jag mat. Potatissoppa och baguetter. Undertiden soppan puttrade på spisen passade jag på att göra mina övningar som jag varit jätteduktig med. Minst en gång om dagen i en vecka och jag märker redan resultat. Jippi!!!
Vi åt massor och sedan var det dax för dagens disk. Nu skiner diskbänken. Gött det. Fick massa soppa över så Jake får en matlåda med sej. Skönt att veta att han får i sej nått redigt på kvällarna och inte bara godis och chips. Han är förresten hemma ikväll. Eller inte hemma. Han repar med bandet och kommer väl inramlandes här efter nio kan jag tro. På hans huvudkudde ligger det ett geléhjärta och väntar som hans lillasyster lagt dit. Gulligt.
Och sen då? Jo, lägga fram kläder till lillsessan för imorgon. Och ner i källaren för att rota fram skridskor, skydd, hjälm och stavar. De har spolat is på fotbollsplanen så Mille vill åka på rasten. Jag lyckades hitta allt och få skydden att passa på hennes skrillor.
Just nu sitter jag i soffan och pausar lite innan det är läggdags för lillan, renbäddning av säng och duschning.
Borde laga Jona's gamla spindelmannendräckt så att jag kan skänka bort den till någon liten kille som är i den perioden i sitt liv. Vi får se om jag gör det framför Tvn när lillan somnat.
Ibland önskar jag att jag hade någon som hjälpte mej med allt. Men inser sedan ganska snart att jag skulle fixat det mesta själv ändå. För det går ju ganska smidigt när man väl är i farten.
Det är ju inte det jag vill ha en karl till. Allt praktiskt får jag ihop själv. Men någon att dela det där med som ingen annan är intresserad av. Roliga saker som barna gjort under dagen, lilla historien från jobbet som man kan skratta gott åt, mm mm och sist men inte minst närheten i soffan när alla barn somnat.
Det återstår att se om det blir så någon gång. Om inte har jag ju fyra underbara barn att glädjas åt och med och dessutom krama på. Och en dag hoppas jag på ett litet barnbarn att snuffa på. Härliga tanke!
Nä, nu har jag pausat tillräckligt för den här gången.
Uppåhoppa slöfock!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar