Anna kom ikväll för att hjälpa mej med att startkabla igång bilen..
Vi körde upp pappas bil bredvid min. Men det funkade ju inte. Startkablarna var för korta. Vi diskuterade lite hur vi skulle göra. Skjuta ut min på gatan? Knixa in pappas så att bilarna stod som i ett L?
Det blev det sistnämnda.
Hade ju varit kanonenkelt om pappas bil hade varit en lite en. Men nu är det en skåpbil. Och platsen var ungefär som 2 parkeringsrutor och ute vid vägen stod ett elskåp. Vi hade alltså min bil, elskåpet och en ny fin Volvo att inte köra in i..
Men smarta Anna kom ju på att bästa sättet är att helt enkelt backa in bilen och sen trixa lite för att få den rätt. Och det gick så bra så.. Jag körde och Anna höll koll bilarna. Ville ju varken buckla Volvon eller min bil..
Det kom en och gick förbi när vi höll på med vårt trixande och vad han tittade. Han trodde väl att vi hade fått fnatt ordentligt och när jag inte kom ur bilen för en stor snövalls skull drog han allt lite på munnen. Men jag hoppade smidigt och lätt ut på passagerarsidan.
Sen kopplade vi kablarna och vips så gick min bil igång..
Vi körde några mil åt ena hållet och sen några åt andra. I en halvtimme ungefär och nu hoppas vi på att batteriet är så pass laddat att det går att starta imorgonbitti..
Annars blir det ett batteri byte på fredag eller lördag.
Och Anna har lovat att slå sitt kloka huvud ihop med mitt för att fixa det..
Det borde vi väl klara??
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar